Karolinsk skrift ur en del (två sidor) av homiliebok AM 237 a fol, från omkring 1150. Homilier är predikningar med teologiska förklaringar.
I ramen står: þeir fara a eíno augabragþe miþle himens. oc iarþar. sva skiot.
Med nutida isländsk stavning blir det: þeir fara á einu augabragði miðli (milli) himins og jarðar, svo skjótt.

Urgotisk skrift, som ligger mellan karolinsk och gotisk skrift. Ur en handskrift med helige biskop Þorláks saga (f. 1133, d. 1193), AM 383 I 4to, från mitten av 1200-talet. Biskop Þorlákur Þórhallsson var islänningarnas första helgon och på hans dödsdag den 23 december hålls fortfarande Þorláksmässa. 
I ramen står: H(ann) lastaði alldregi veðr sem marg(ir) gera.
Med nutida isländsk stavning blir det: Hann lastaði aldregi (aldrei) veður sem margir gera.   

Gotisk textad skrift. Skarðsbók apostlasagor (SÁM 1 fol.), från senare delen av 1300-talet. Handskriften ägdes länge av kyrkan på Skarð på Skarðsstrand, men togs till England och såldes där på en auktion år 1965. De isländska bankerna köpte då handskriften och gav den till folket. 
I rutan står: Þ(ei)r kolluðu h(ann) glæpa man(n) (og) galldra fullan.
Med nutida isländsk stavning blir det: ” Þeir kölluðu hann glæpamann og galdrafullan.”
Och på svenska: ”De kallade honom brottsling och magiker.”  

Äldre gotisk kursiv. Ur Grettis saga i handskriften AM 556 a 4to från slutet av 1400-talet. Handskriften består nu av 88 blad och man räknar med att den tillsammans med AM 556 b 4to (nu 46 blad) från början var en enda handskrift. De är skrivna med samma handstil och innehåller sju islänninga-, forntids- och riddarsagor.
I ramen står: Gr(ettir) kastade sj(er) á bak apt(r) of(an) i vatn(it) (ok) sock se(m) steinn.
Med nutida isländsk stavning blir det: Grettir kastaði sér á bak aftur ofan í vatnið og sökk sem steinn.
Och på svenska: Grettir kastade sig på rygg i vattnet och sjönk som en sten.

Snabbskrift. Klagobrev i pappershandskriften AM 249 c II 4to från 1558 som innehåller ett klagomål från häradshövdingen och skalden Páll Jónsson (Staðarhóls-Páll) till ståthållaren på Bessastaðir.
I ramen står: Þessa heilaga ok hááfa þingstadar Augsaráár þingz.
Med nutida isländsk stavning blir det: Þessa heilaga og háa þingsstaðar Öxarárþings.

Yngre gotisk kursiv. En nedskrivning av Snorres Edda i pappershandskriften AM 755 4to från omkring 1625–68, skriven av prästen Ketill Jörundarson, morfar till handskriftssamlaren Árni Magnússon. Ketill, som var en känd skrivare på sin tid, hade en regelbundnare stavning än många av hans samtida och använde inte bokstaven <y>, (se exempel på detta i rad 17, från det andra ordet och fram till radens slut).
I ramen står: h(ann) midladi (og) spekin(n)e, so þ(ei)r skildu alla Jardlega hlute.
Med nutida isländsk stavning blir det: hann miðlaði og spekinni, svo þeir skildu alla jarðlega hluti.

Yngre snabbskrift. Ett brev daterat till den 2 juni 1738 (ur brevbok AM 996 4to), skrivet på papper av Árni Magnússons skrivare och medhjälpare Jón Ólafsson från Grunnavík.
I rutan står: ”Eg vona þú sende mi(er) pe(n)gana f(yrir) þ(at) í haust.”
Med nutida isländsk stavning blir det: ” Ég vona þú sendir mér peningana fyrir það í haust.”
Och på svenska: ”Jag hoppas att du skickar mig pengarna för det i höst.”

Skrivstil. En typ av skrift som tog över efter snabbskrift på 1800-talet i Norden. Ett brev från Jón Sigurðsson till Konrað Gíslason daterat den 26 maj 1856, bevarat i Konrads brevsamling (KG 32 nr. 228). Bokstaven ð har åter kommit in i den isländska ortografin, som ses i ordet ”Hvað”. Både stavning och bokstavsutformning ser nästan precis ut som i nutida isländska.
I ramen står: Hvað feginn sem eg vildi, þá get eg ekkert gert útúr bréfi þínu.