Utskriftsvänlig version

Är handskrifter anmärkningsvärda?

Dessa barn firade att handskrifterna hade kommit hem till Island i april 1971. Undrar om de fortfarande kommer ihåg det.>

Material till omfattande undersökningar
Handskrifterna är inte minst anmärkningsvärda på grund av den vittnesbörd de ger om våra förfäders och -mödrars liv. De är ett slags fönster varigenom man kan kika in i det förflutna. En text kan ge upplysningar om vilka värderingar den eller de som beslöt sig för att nedteckna saker i böcker, för att bevara dem, hade. Det var de som bestämde över skrivkonsten och de ämnen som skulle avhandlas. Ursprungsberättelser om landnam (bebyggandet av Island), lagar, vetenskap, släkttavlor och annaler, diktning och sagor ansågs vara nödvändiga att fästa i böcker på grund av ämnenas betydelse, men man skrev också som nöje.

Handskrifterna kan dessutom ge oss idéer om hur samhället såg ut förr i tiden. I lagböcker presenteras människors tankar om rätt och fel. De säger vad som är straffbart och där med vad man får göra. Fårstöld var till t.ex. ett allvarligt brott som straffades med hängning, åtminstone under någon tidsperiod i historien. Det visar att äganderätten har spelat stor roll. Hanskrifternas innehåll visar på så vis vad som varit viktigt för samhället och dess individer. Efter hand som fler fick möjlighet att skrifa böcker ökade skillnaderna.

Bergthorasgade på Amager i Köpenhamn.

Handskrifternas innehåll har använts som historiska källor vid nedtecknande av folksagor. Íslendingabók och Landnámabók är källor om landnam, landnamsmännen och landets historia under de första årtiondena efter landnam. Samtida sagor, d.v.s. somliga biskopssagor og Sturlungasagan tros vara källor till inbördeskriget som rådde på Island omkring 1200 fram över mitten av 1200-talet.

Islänningasagor har lästs både för ros skull och för bildning genom århundradena, och de har också studerats från många perspektiv. Litteraturvetare, filosofer, forskare i isländska språket och isländsk historia, konstvetare, jurister, läkare, antropologer, historiker, filologer, etnologer och släktforskare, för att nämna några forskningsområden, har hämtat undersökningsmaterial i handskrifterna, och bland annat häri ligger deras värde. Innehållet debatteras fortfarande. Ämnena är många, både de som har diskuterats, de som diskuteras och de som kommer att diskuteras i framtiden.

Leifsgade på Amager i Köpenhamn.

Bevaring av handskrifterna, marginalklottret i dem, böckerna utseende och sammansättning – alla dessa områden har dessutom sin historia att berätta: om hantverket och yrkeskunnande under medeltiden, om folks syn på böcker, om deras idéer om vilka slags ämnen som hör hemma i samma bok. Det är av stor vikt att man kan söka källor om forna tider i gamla böcker.

Bilderna i handskrifterna kan visa oss hur folk klädde sig och vad de arbetade med under den tid som de arbetade med att skriva, och dessutom kan man undersöka olika stilarter och färganvändning i dem. Var bok har sitt kännetecken som är lärorikt att studera och jämföra med andra böcker, t.ex. med samma innehåll eller från samma tidsperiod. En handskrift är ett unikt värdeföremål då varje bok har sin utformning. Ett hantverk visar alltid sin särprägel till skillnad från massproducerade varor som alla ser likadana ut. Det är möjligt att trycka många böcker efter samma form eller förlaga, men en handskriven bok blir aldrig likadan som en annan handskriven bok.