Marginalbilder

Biskop med kräkla och röd biskopsmössa. Ett lipande sagoväsen sneglar på honom. Bild ur AM 132 4to från början av 1400-talet.

Bildkonst och klotter i handskrifter
Illustrationer eller illuminationer i handskrifter finns inte bara i bild- och begynnelsebokstäver utan även i form av olika typer av teckningar, utsmyckningar och klotter i handskrifternas marginaler. En del bildkonst tillhör den ursprungliga dekorationen medan annat är tillagt i efterhand. Strax efter år 1400 ser man en tydlig skiljelinje i boktillverkningen på Island vad gäller hantverkskunskap, skrift, bildkonst och material. På 1300-talet dök till exempel många språkförändringar upp i handskrifter och därför är språket efter år 1400 något olikt äldre skriftspråk.

Illuminationer i handskrifter från 1400-talet och senare tycks inte lika storslagna som sina motsvarigheter i äldre böcker. Utsmyckningarna har en annan form än tidigare och bildernas motiv och stil ser inte ut som de gjorde under boktillverkningens glansdagar på 1300-talet. Det blev vanligare att böckernas marginaler dekorerades med bilder, exempelvis med teckningar som visar människors vardagsliv, och det verkar som om illuminatörerna ibland hämtade sina förebilder i 1300-talets konst. Med tiden syns påverkan från utländska tryckta böcker i de isländska handskrifternas bildutsmyckningar.    

Illuminationer på 1400-talet

Frågat och svarat i en marginal i GKS 3269b 4to.

Runt och efter årsskiftet 1400 ändrades boktillverkningens förhållanden, vilket påverkade handskrifternas illuminationer och utsmyckningar likväl som andra delar av boktillverkningen, såsom skinnets och skriftens kvalitet. Runt och efter 1450 och fram till reformationen behålls samma mängd handskrifter. Den ena av de två huvudilluminatörerna i Teiknibókin (AM 673) räknas ha varit verksam 1450–1475 och hans illustrationer kan ses på 22 sidor i handskriften. Man tycker att det visar på att ornamentiken har kommit igen vid denna tidpunkt. Från samma tid finns även bevarade tretton handskrifter eller handskriftsdelar skrivna och illuminerade av två bröder som båda hette Jón Þorláksson.

Exempel på att modeller från tryckta böcker tecknats av och använts till illuminationer i skinnhandskrifter (vilket var vanligt på 1500-talet) finns i handskrifter skrivna och illuminerade av en far och tre söner kring år 1550.

Två personer diskuterar i Heynesboks (AM 147 4to) marginal

Bildrika lagböcker
Lagböckerna Reykjabok (AM 345 fol., från andra delen av 1500-talet) och Heynesbok (AM 147 4to, från slutet av 1400-talet) är exempel på böcker som fackmän har dekorerat rikligt med marginalbilder samt illumineringar i bild- och begynnelsebokstäver. Bilderna i marginalerna är antingen i färg eller svart. Vissa bilder är kopplade till bokens handling, medan andra inte alls har någonting med handlingen att göra. Lagbokstexternas bildutsmyckningar illustrerar bland annat rättsliga mål, brott och straff, valslakt eller människor på väg till bröllop (där texten handlar om äktenskapslag). Hemska sagoväsen i egendomliga positioner som har mycket lite med handskriftens ämne att göra är också ett populärt bildtema.   

Seglats i Reykjaboks (AM 345 fol.) marginal.	En bröllopsfärd till häst i Reykjaboks (AM 345 fol.) marginal.

En flinande kavaljer i Heynesbok (AM 147 4to).	Teckningar och klotter i Belgsdalsbok (AM 347 fol.).	Marginalfolk ur Belgsdalsbok (AM 347 fol.).