 Utskriftsvänlig version
Färger
 |
|
|
| Färgstenar och bindemedel |
Farben in Illuminationen
Få av de skinnböcker som har förvarats på Island är lika praktfulla som utländska böcker. Färgerna i de isländska handskrifterna är överlag inte lika klara som färgerna i andra europeiska handskrifter. Denna skillnad kan bero på förvaringen av de oftast mörkare, isländska handskrifterna. Man vet inte med säkerhet varifrån islänningarna fick färgerna, men troligtvis har man dels använt sig av växtfärger och dels importerat färger från Europa, huvudsakligen i form av färgstenar.
Färgämnena finmaldes till pulver som sedan blandades med bindemedel som äggula, äggvita eller fisklim. Detta för att färgen skulle få fäste på pergamentet. En metod gick ut på att man vispade äggvita till skum. Skummet var lätt att blanda med färgpulvret, och blandningen fäste väl på skinnet. Det fanns dock en hake; det var ganska lätt att lösa upp färgen med vatten. Så kanske tillsattes även andra bindemedel
Tryck här för att få ett recept på en färgblandning ur Árni Magnússon-institutets receptbok >>
 |
|
|
| Uppslag i Jónsbokens Skarðshandskrift (AM 350 fol.) |
Färger i Jónsbokens handskrift från gården Skarð
Den enda undersökning av färganvändandet i isländska handskrifter som har gjorts genomfördes år 1993 vid University College i London. Vid undersökningen användes en mikroskopteknik som gjorde det möjligt att undersöka färgerna i boken utan att skada den. Handskriften som undersöktes, Jónsbokens handskrift från gården Skarð, skriven 1363, är en av de vackraste och mest utsmyckade handskrifterna som har bevarats. I illuminationerna på handskriftens sidor fanns sex färger. Den röda färgen vermilion, den gula orpiment, den rödgula realgar, den blå azurite samt rödockra och benvitt.
Andra färger, framförallt grönblå och blå nyanser, undersöktes inte tillräckligt, men det verkar som att de var blandningar av färgen verdigris, vilken tillverkas av spanskgröna – precis som mörkgrön färg, som skulle kunna vara en blandning av verdigris och green earth eller grön lera. Undersökningarnas huvudslutats var att de färgers råämnen som man med säkerhet kunde urskilja i illuminationerna i Jónsbokens Skarðshandskrift inte fanns i den isländska naturen. Det var snarare tal om en import av färgämnen som användes vid illumineringar på andra platser i Europa.
 |
|
|
Den gröna färgen har ätit sig igenom pergamentet på en sida i Svalbardsboken (AM 343 fol.) |
Färgblandning
Då man satte samman och blandade färger krävdes det att man tog vissa saker i beaktande. I gröna färger fick man till exempel endast använda vissa bindemedel. Kanske har man inte rättat sig efter detta i exemplet till höger. Det kunde också hända att färgen trängde för långt in i skinnet, till och med så pass att den gick igenom till andra sidan av bladet. Bilderna här nedanför visar båda sidorna av ett blad, uppställda som en spegelbild. Där syns det tydligt hur den lodräta bokstavsdelen på den utsmyckade bokstaven tränger igenom till den andra sidan.
|
ill du veta mer?